Australian Painter , 1793-1838 Nephew of Ralph Earl. He exhibited at the Royal Academy in London between 1806 and 1815, when he began travelling. He visited the Mediterranean between 1815 and 1817, and lived in North America (1818-20) and South America (1820-24). In February 1824, en route to India, he was accidentally abandoned on Tristan da Cunha for eight months. The passing ship that rescued him took him to Australia. Here he lived from 1825 until 1828, a period broken by a seven-month residence in New Zealand. During all of his voyages he made watercolour sketches, particularly of places 'hitherto unvisited by any artist', apparently with the intention of publishing a series of aquatints. These drawings, such as a Bivouac, Daybreak, on the Illawarra Mountains (1827; Canberra, N. Lib.), have a robust autobiographical quality. In Sydney he obtained a number of commissions, including a full-length portrait of Governor Sir Thomas Brisbane (1825-6; Sydney, Govt House). Earle returned to England in 1829 and produced a series of prints, Views in New South Wales, and Van Diemen's Land.   Related Paintings of Augustus Earle :. | The flower girl | Uncared for | Punishing negroes at Cathabouco | A street flower seller | Punishing negros at Cathabouco |
Related Artists:
Pietro Bellotti
(1625-1700) was an Italian painter active in the Baroque period. He was born in Sale. He was a pupil of Michele Ferrabosco in Venice. He was patronized by Pope Alexander VIII and by the Duke of Uceda. He lived in Bolzano[1]. He painted mostly portraits. He died at Venice.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
John Berney Ladbrooke
United Kingdom (1803 -1879 ) - Painter